Stevia, söta öde

5 kommentarerPublicerad: 18/11 22:50

Stevian, eller sötflockeln, flyttade in i mitt växthus en vårdag för mer än sex år sedan. Jag hade köpt den av odlaren som gett mig den ljusgröna plantan med ett förtjust leende, men också med några varnande ord: den rackarns växten – också kalld cahehe – är både omtyckt och omstridd.

Förra veckan var den magiska dagen 111111 inte bara en turdag för alla med känsla för siffermagi, utan också för dem som väntat på att stevian ska få grönt ljus av den europeiska livsmedelsmyndigheten. Den dagen godkände nämligen EU stevian som livsmedelstillsats. Från och med början av december får alltså steviolglykosider, som utvinns ur den gröna växten och säljs som vitt pulver eller droppar, användas som sötningsmedel i till exempel läsk.

Första gången jag plockade ett blad och smakade på det var det med häpen min – söta öde, vilken intensiv sockersmak! Bladet var strävt som en kattunga och eftersmaken sötare än socker, sötare än honung, sötare än något annat jag smakat och lååååååång. Smaken var inte god. Den var i själva verket nästan obehaglig och det var just intensiteten som var så förvånande. Bakom sötman anades också en lätt besk biton. De färska bladens smak (och det gröna pulver de mals till) brukar definieras som ungefär tjugo gånger sötare än socker.

Stevia rebaudiana heter växten, som tros komma från Paraguay och som använts som sötningsmedel av indianerna i trakten hur länge som helst. Namnet stevia lär förresten vara ett senare påfund än själva växten, en hyllning till den spanska botanikern Pedro Jamie Esteve.

Vem kan då vara intresserad av stevia? Jo, diabetiker och bantare. Stevian sägs nämligen vara ett sötningsmedel som inte påverkar blodsockret över huvud taget och den innehåller inga kalorier. De sydamerikanska indianerna har använt växten i hundratals år, japanerna har sötat sina livsmedel med den sedan 70-talet och USA definierade den som ett tryggt livsmedel för tre år sedan. Växten är godkänd i stora delar av världen antingen som livsmedelstillsats eller kosttillskott. Så vilket är problemet?

Bara för några år sedan debatterades stevians säkerhet allmänt. Skeptiker talade om eventuella fortplantningsproblem och att  växten uppfattades som ett preventivmedel. Frågor om stevians koppling till cancer debatterades också. I Europa har myndigheterna nu sagt att inga cancerkopplingar eller fosterskador har kunnat upptäckas. Intressant nog har Ryssland fortfarande en sträng linje – stevia är tillåtet i minimala mängder för att inte ”bli beroendeframkallande”. I Europa dras gränsen för hälsosamt dagligt intag till 4 milligram steviolglykosider per kilo kroppsvikt.

Vilka protesterar? Tja, vore jag aspartamproducent skulle jag kanske känna en lätt oro gnaga i magen över kommissionens förordning 1131/2011. I sin vita pulverform lär stevians sötma bli flera hundra gånger sockrets. Man kan se läsk- och sötsakstillverkarna gnugga händerna av förtjusning över denna naturens intensiva gåva.

Hur stevia egentligen fungerar i hemmaköket vet jag inte. De som använt växten säger att pulvret (eller droppar gjorda på bladdelar och alkohol) inte karamelliseras som socker och därför inte fungerar i desserter och bakverk som ska få en knaprig brun sockerskorpa. När det gäller hemmaköket så måste det påpekas att det faktiskt inte är själva plantan som nu godkänts, utan extraktet av den. Att veta exakt hur mycket av det goda man egentligen får i sig om man använder själva bladen är svårt och myndigheterna höjer ett varnande finger – vi vet fortfarande för lite om gränsvärdena och om det toxiska värdet. Som vanligt gäller det att tänka på att allt som naturen ger inte enbart är hälsosamt.

E960. Det är koden för stevia, ifall det skulle bli aktuellt att kolla in etiketten på läskflaskan så småningom. Det finns en sak till, som kunde intressera storkonsumenter av socker. Stevia sägs döda kariesbakterier, men det har jag inte sett några forskningsresultat på.  Nu väntar jag med intresse på en inhemsk steviadebatt som såväl livsmedelsundustrin som läkare och matmänniskor skulle engagera sig i.

5 Comments Skriv kommentar

  1. Kommentar #1 - Kuittsa: 20/11 11:59

    Har det gjorts någon undersökning på hur stevia påverkar barns utveckling?


  2. Kommentar #2 - Lina: 21/11 12:09

    Svar till sign ”Kuittsa”: mig veterligen har det inte gjorts någon men om du vill kan du ju fråga t ex din hälsovårdare.Internetundersökningar skulle åtminstone jag förhålla mig skeptiskt till.
    För övrigt-i en kommentar till artikeln om”dundersockret”(stevia) häromdagen lovordade en person stevia för att det enligt henne/honom är så mycket renare än aspartam.Det var enligt mig en ganska väntad reasktion.Aspartam har ju hängt med rätt länge,så i dessa tider när det för vissa gäller att vara trendiga var denna kommentar som sagt enbart väntad. Det påminner mig faktiskt om diskussionen kring LCHF. De mest högljudda anhängarna påstår ju också i det fallet att smör, grädde och liknande produkter är så mycket renare och bättre än lättprodukter.


  3. Kommentar #3 - Anna-Karin: 15/12 13:29

    Artikeln missar att orsaken till att stevia godkänns först för användning i livsmedel först nu är att sockerindustrin i åratal motarbetat den här produkten. Tidigare fanns den att få men för andra ändamål (t.ex. kringgick man förbudet med en påklistrad dekal om att stevia är avsedd för kosmetiskt bruk). Fördelen är ju alltså den att stevia inte orsakar karies, så man får egentligen en smak av sötma utan risk för hål i tänderna eller risk för cancer som en del syntetiska sötningsmedel ger. Jag tycker själv pulvret fungerar bäst, men har inte bakat med det. Det finns recept på nätet och man lär kunna göra allt med stevia bara man kollar hur man kringgår det att det inte har sockrets övriga egenskaper.


  4. Kommentar #4 - Annika Rentola: 22/12 14:18

    Javisst, Anna-Karin. Ur sin synvinkel har sockerindustrin all orsak i världen att motarbeta en ersättande produkt, det kunde jag för all del också ha skrivit ut.


  5. Kommentar #5 - Helena: 11/09 15:46

    I förrgår använde jag stevia för andra gången .Första gången jag använde det var som sötningsmedel i en av de lightsafter jag använder. Jag tyckte nog att saften smakade en aning stickande,men räknade med att det berodde på marulan som saften innehöll.
    I förrgår var det så dags igen- nu använde jag stevian som sötningsmedel i en kopp kaffe hos en bekant. Jag använde lika många tabletter som av mitt vanliga sötningsmedel( som innehåller aspartam) -hade jag själv inte vetat att jag doserat två tabletter kunde jag ha trott att jag inte sötat kaffet överhuvudtaget. Om dethär medlet skall vara tjugo gånger sötare än socker hade jag förväntat mig mera smak. jag kände å andra sidan inte heller av någon bismak. Min bekanta som bad mig prova stevian gillar den inte heller-av samma orsak som jag.
    Vi är båda typ-1-diabetiker sedan 30 år tillbaka- så vi tillhör väl den grupp som borde ”älska” stevian. Visst är det bra att den är kalorifri och inte påverkar blodsockret ,men det gör inte heller Canderel ( som ju alltså innehåller aspartam) som vi båda föredrar. Canderel smakar åtmionstone sött-vilket stevian i vårt tycke INTE gör.
    Jag för min del struntar i att stevian (tydligen) odlats i hundratals år i Sydamerika och att den enligt vissa påstås vara så mycket renare än aspartam. Jag kommer att använda aspartam tills EU förbjuder det någon vacker dag.


RSS feed for comments on this post.

Leave a comment

En nypa salt

RSSEn nypa salt

Annika Rentola kladdar med fingrarna i smeten och kör tårna i trädgårdsmyllan

  • Om bloggaren

    Annika Rentola blir toklycklig över perfekta råvaror, älskar kockar med kunskap och bugar djupt för trädgårdsmästare med visioner utöver det vanliga. Själv ser hon sitt amatörliv vid spisen och i trädgården som en liten burk. När man skruvar av locket ploppar överraskningar, frågetecken, aha-upplevelser och underliga sammanträffanden fram. Den här amatörkocken och hobbyodlaren äger exakt ett grundrecept: En nypa experimentlusta blandas med en nypa salt. Voilà!
  • Kalender

    november 2011
    M T O T F L S
    « okt   Dec »
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    282930  
  • Etiketter

  • Kategorier