En släkting lär som liten ha blivit oerhört besviken på kalasmaten och i frustration utbrustit att det inte finns annat än sill och salladsblad på det här kalaset. Det var illa det. Det är inte så många fyraåringar som njuter av den typen av festmat. Vuxna har ofta annan smak än barn och med åldern kan det hända att det är det enkla och mest okonstlade som känns godast. Sill och salladsblad.

Till midsommar gjorde jag mitt livs första sill. Samtidigt fick en tonåring sin aha-upplevelse kring just den rätten. Hon smakade och frågade: ”Var har den här maten funnits i hel mitt liv då?” Hela projektet var ganska roligt också för att en dubbelsats av receptet fyllde mina nya loppisfynd perfekt – burkarna här på bilden alltså.

Till sommarens andra enkla nöjen hör förstås smultron, plockade i kopp, på strå eller i en tröjärm med knut på och uppätna snart efter det. För ett tag sedan stötte jag på ett av min barndoms smultronställen och eftersom ingen annan kommit förbi var smultonen riktigt mogna och en del av dem stora som små odlade jordgubbar.

Jag tycker det där senare receptet lät väldigt omständligt.

Om man vill spara lite sommarsmak och orkar plocka de små bären så kan ett litet syltkok vara lösningen. Det rör sig olika rykten om smultronsylt. En del säger att det är ett onödigt jobb att göra, eftersom sylten lätt blir besk. Andra sjunger lovsånger till just denna sommarsylt. Ett recept jag såg nyligen gick ut på att blanda 5 dl smultron med 1 dl socker (syltsocker med pektin, alltså  det där naturens egna geléämne som utvinns bland annat ur citrusfrukters skal) ger lite tjockare konsistens. Det hela fick koka på låg värme i en knapp kvart och hälldes sedan upp i ren burk. En annan syltkokare gjorde konststycket att utgå från lika många gram smultron, vatten och socker och först koka upp vatten och socker till en lag. Sedan lades smultronen i lagen – lika försiktigt som när man häller olja i majonnäs, alltså kanske bara en tesked bär i taget. Sedan skulle lagen med bären stå svalt i en vecka och röras om försiktigt en gång varje dag. Det tog inte slut här. Efter en vecka skulle sockerlagen silas ut och kokas upp till tjock sirap. Sedan skulle smultronen i kastrullen och koket var klart när smultronen svullnat upp till sin ursprungsstorlek. Därefter: in med sylten i rena burkar med täta lock.

Jag tycker det där senare receptet lät väldigt omständligt, men jag har aldrig kokat smultron så jag har varken ordning på beskhetsfrågan eller någon känsla för hur sylten blir med de olika recepten. Kanske dags att ta en tur till smultronängen så länge det finns några bär kvar.

 

3 Comments Skriv kommentar

  1. Kommentar #1 - Kerstin: 24/07 13:19

    Ja, det är alltför få som lägger in sin egen sill, vare sig man gör det från färsk sill som man gravar själv eller från saltad sill som man vattnar ur. Resultatet brukar mycket ofta bli betydligt bättre än de färdiga som man köper.


  2. Kommentar #2 - Heidi Backman: 24/07 23:01

    Din flädersill var fantastisk. Sedan hittade vi ett recept i Lantliv, det hette löksill, och var gott på snarlikt sätt.


  3. Kommentar #3 - Annika Rentola: 30/07 17:15

    Vad roligt att du provade och berättar! Plötsligt kom jag på att smultronsylt måste vara galet gott på fil, minst lika bra som krusbär.


RSS feed for comments on this post.

Leave a comment

En nypa salt

RSSEn nypa salt

Annika Rentola kladdar med fingrarna i smeten och kör tårna i trädgårdsmyllan

  • Om bloggaren

    Annika Rentola blir toklycklig över perfekta råvaror, älskar kockar med kunskap och bugar djupt för trädgårdsmästare med visioner utöver det vanliga. Själv ser hon sitt amatörliv vid spisen och i trädgården som en liten burk. När man skruvar av locket ploppar överraskningar, frågetecken, aha-upplevelser och underliga sammanträffanden fram. Den här amatörkocken och hobbyodlaren äger exakt ett grundrecept: En nypa experimentlusta blandas med en nypa salt. Voilà!
  • Kalender

    juli 2012
    M T O T F L S
    « maj   aug »
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    3031  
  • Etiketter

  • Kategorier