Lätt som en plätt

1 kommentarPublicerad: 11/10 00:17

17-åringen var på fest. Där skulle det stekas plättar och först gick det bra, för det fanns en påse plättmix i skåpet. Tyvärr tog påsen ändå slut innan plätthungern var stillad så 17-åringen erbjöd sig att vispa ihop en ny smet ifall det fanns ingredienser. Då kom frågan: – Kan du? Helt sådär? Han kunde. Helt sådär. Det är osäkert när ungarna lärde sig sitt första plättrecept, men de var definitivt före skolåldern.

I går stekte vi också plättar. Inte morotsplättar, inte blodplättar, inte potatisplättar, inte salta galettes, inte crêpes och inga blinier. Det blev helt vanliga plättar och smeten gjordes som vanligt mer på känsla än enligt något recept. För plättar (eller pannkakor för den som föredrar det ordet) är så fantastiska att de låter sig stekas av de mest olika smetvarianter. Innan det fanns laktosfri mjölk i affärerna, vispade jag ofta ner ägg och mjöl i vichyvatten och en och annan gång har det stekts brunchplättar på föregående dags bubbelvinsrester. Den som kan få till en plättsmet kan bjuda på allt från lyxig frukost till uppskattat mellanmål och innovativa middagar.

Plättar i olika storlekar kan serveras med nästan vad som helst. De kan förvandlas till rullar fyllda med fiskröra, köttfärssås, grönsaker, ost eller färska bär. De kan bli små frasiga rundlar med spetskant och krönas med klickar av getost, en aning bacon eller dekoreras med slingor av honung eller lönnsirap. I plättsmeten kan vätskan vara vatten, bubbelvatten, öl, mjölk, surmjöl, kokosmjölk eller kanske fläderblomssaft. Smeten kan få sting av malen kardemumma, vaniljsocker, russin eller vinbär. Den kan få färg av nässlor eller spenat.

För många år sedan hade jag en vän, vars mormor inte var rädd för nya trender vid spisen. Hon brukade servera apelsinplättar. Först skalades apelsinerna med kniv runt om och sedan skars frukterna i tunna skivor. Därefter lades en klick smör i gjutjärnspannan. När smöret fräste ljusbrunt lade mormodern ner en skiva apelsin i smöret och hällde sedan på så mycket plättsmet att apelsinen knappt fick ett täcke. Allra finast blev de stora plättarna, de som såg ut som om de hade haft en liten, men intensivt glödande, sol i mitten. Enligt samma modell kan man just nu skeda upp lite svamphack med gräslök i pannan och sedan täcka det hela med smet. Variationerna är otaliga. Mest är det ens egen fantasi som måste väckas, viljan att orka tänka ut nya ingredienskombinationer.

För den som hittills litat på plättmixpåsen kommer  (ett) vanligt grundrecept här, fritt fram att modifiera.

Plättar

3 ägg

6 dl vätska

3 dl mjöl

1/2 tsk salt

2 msk socker

smör/olja att steka i

Vispa ihop ägg och vätska lätt. Blanda ner resten av ingredienserna och låt smeten svälla minst en kvart. (Vill du ha sötare plättar kan du ta mer socker, men håller du sockermängden ganska liten så kan du servera plättarna både med  salt och söt fyllning.) Värm sedan upp plättpannan och stek plättarna. Glöm inte att röra runt i smeten varje gång du ska ta en ny slev smet, annars kan du få ojämna plättar när mjölet efter ett tag sjunker till skålens botten.

Som barn fick vi ofta blodplättar hemma. Då köptes blodet i vita flaskor med röda rutor. Det är länge sedan jag stekt en blodplätt, men det här behöver man  till smeten:

3 dl blod (kan finnas i frysdisken)

3 dl vatten 

1 dl vetemjöl

1 dl rågmjöl

1 hackad lök (liten räcker)

1 ägg

1 tsk salt

en nypa vitpeppar

Om blodet är frysvara kan du tina upp det genom att ställa det i kylen över natten. Vispa sedan flaskans innehåll ordentligt och fyll på med vatten och mjöl. Medan smeten sväller i en dryg halvtimme hinner du hacka och steka löken mjuk. Blanda sedan alla ingredienserna och stek plättar. Servera med lingonsylt och pressad potatis.

Enkla recept? Just det. Lätt som en plätt.

 

 

 

 

 

 

1 kommentar Skriv kommentar

  1. Kommentar #1 - Kerstin: 11/10 09:07

    Med tillsats av lite riven rå potatis så blir de betydligt frasigare.


RSS feed for comments on this post.

Leave a comment

En nypa salt

RSSEn nypa salt

Annika Rentola kladdar med fingrarna i smeten och kör tårna i trädgårdsmyllan

  • Om bloggaren

    Annika Rentola blir toklycklig över perfekta råvaror, älskar kockar med kunskap och bugar djupt för trädgårdsmästare med visioner utöver det vanliga. Själv ser hon sitt amatörliv vid spisen och i trädgården som en liten burk. När man skruvar av locket ploppar överraskningar, frågetecken, aha-upplevelser och underliga sammanträffanden fram. Den här amatörkocken och hobbyodlaren äger exakt ett grundrecept: En nypa experimentlusta blandas med en nypa salt. Voilà!
  • Kalender

    oktober 2012
    M T O T F L S
    « sep    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • Etiketter

  • Kategorier