Inlägg taggade med ‘laktosintolerans’

Inga test, tack!

1 kommentarPublicerad: 23/02 13:38

Brottet är väl preskriberat vid det här laget. Alltså: När jag var ungefär tio år började jag känna ett otroligt obehag för mjölk, som jag dittills druckit precis som alla andra barn. I skolans matsal var den färdigt upphälld i gula plastmuggar till lunch. Man behövde inte vara något geni för att inse att ett rykte som krångelpotta är givet om man börjar bråka om mjölken, så jag valde en annan strategi. Jag sa att jag är törstig. Svaret var väntat och önskat: ”Då får du dricka vatten, men du får hämta det själv!” Ja! Efter en lagom stund vid bordet steg jag upp med min gula mugg, lät den vita mjölken rinna ner i det vita handfatet borta vid väggen och fyllde på med friskt vatten.

Långt senare förstod jag två saker. Ett: Alla människor har inte ont i magen hela tiden. Två: Åkomman kallas laktosintolerans och är inget problem så länge man inte får i sig mjölksocker.

Personligen tycker jag att fabrikerna kunde sluta tillverka låglaktosprodukter helt.

Nu brukar folk börja se förvirrade ut och undra om jag är mjölkallergiker. Nej. Mjölkallergikerna  tål inte mjölkens protein. Det här handlar om socker. Följande steg är ett vänligt ”Men pajen är Hyla”. Det tröstar tyvärr inte, för faktum är att pajen fortfarande innehåller en del laktos och förmodligen ger magont. Hyla och Into är registrerade varumärken som markerar att en del – men inte all – laktos spjälkts i produkten. Det är nämligen just sockerspjälkning det hela går ut på.

Laktos är mjölksocker, alltså kolhydrater. Den består egentligen av två olika socker (glukos och galaktos) som gärna går hand i hand genom kroppen. Det är det som är problemet. Får de vandra som bästisar så långt ner som till tjocktarmen börjar de reagera tillsammans med bakterierna där och producera riktigt illaluktande gaser.

De flesta barn har kvar det enzym som spjälker upp laktos i kroppen. Det heter laktas. Men många vuxna har ett trött enzym eller inget enzym alls. Alltså måste de antingen äta mat utan laktos, äta produkter där man redan delvis spjälkt upp mjölksockret (Hyla, Into) eller välja magont. Hur mycket laktos den egna kroppen klarar av att söndra vet man bara själv. Därför kan man bara be om respekt. Det är nämligen så att spjälkningsförmågan varierar. Lite laktoshaltiga produkter i tom mage en dag kan vara en katastrof, medan samma mängd  en annan dag kan vara okej.

Den som vill bjuda en laktosintolerant på mat behöver inte vara nervös, bara veta vissa saker:

  • Den riktigt känsliga tål inte Hyla och Into. Välj produkter med märkningen laktosFRI. Finns de inte så kan man testa soja- och havreprodukter.
  • Mjölkprodukterna i olika recept går oftast att ersätta med vatten, saft, mineralvatten, vin, buljong eller kanske tomatkross.
  • Ju surare produkt är (fil, surmjölk, yoghurt), desto bättre tål den laktosintoleranta den.
  • Lagrade ostar innehåller inte laktos. Lagringstiden har redan gjort jobbet. Färskostar är värst.
  • Gör inte hela middagen mjölkbaserad. Med en laktosfri förrätt och huvudrätt i botten kan en laktosintolerant ofta klara av att desserten innehåller till exempel en aning mjölkchoklad. All den andra maten kommer att ge chokladen en lång spjälkningstid.

Sist en ödmjuk bön. Testa mig inte. Jag har inte hittat på mitt magont för att få uppmärksamhet. Du är förmodligen inte längre på plats när min mage om någon timme börjar bubbla, värka och svälla, men den där slatten grädde som åkte ner i maten i alla fall kommer förmodligen att tvinga mig att hållas hemma från konserten, pjäsen eller körövningen. Jag blir inte alls ledsen över en slät kopp kaffe i stället för en kopp kaffe med laktospaj. Inte alls. Tvärtom.

Personligen tycker jag att fabrikerna kunde sluta tillverka låglaktosprodukter helt. Det skulle göra livet enklare. Då skulle burkarna i butiken vara med eller utan laktos, inte något som de flesta förmodligen tål.

PS. Sedan ett tag tillbaka får man laktosfri turkisk yoghurt på burk. Härliga tider! Om det är någon som sett till små burkar med laktosfri smetana så skulle det sitta bra nu i blinitider. I storköksförpackning finns den redan.

En nypa salt

RSSEn nypa salt

Annika Rentola kladdar med fingrarna i smeten och kör tårna i trädgårdsmyllan

  • Om bloggaren

    Annika Rentola blir toklycklig över perfekta råvaror, älskar kockar med kunskap och bugar djupt för trädgårdsmästare med visioner utöver det vanliga. Själv ser hon sitt amatörliv vid spisen och i trädgården som en liten burk. När man skruvar av locket ploppar överraskningar, frågetecken, aha-upplevelser och underliga sammanträffanden fram. Den här amatörkocken och hobbyodlaren äger exakt ett grundrecept: En nypa experimentlusta blandas med en nypa salt. Voilà!
  • Kalender

    mars 2024
    M T O T F L S
    « okt    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Etiketter

  • Kategorier