Ni vet den där känslan när man står och gungar på tårna framför brödrosten. Hur tiden plötsligt töjer sig lång som en djungellian. Till slut får man nog, trycker på stoppknappen och upp hoppar de nästan färdigt rostade bröden.

Tar inte en halv timme. Tar tio sekunder.

Vissa köksarbeten måste man ha tålamod med eftersom de helt enkelt annars leder till katastrof. Såser och krämer som reds med ägg måste få värmas långsamt för att bli bra och bra buljong måste koka i timmar, men vissa arbetsmoments onödiga långsamhet går mig helt enkelt på nerverna. Som när man försöker tillreda tzaziki, den gudomliga grekiska yoghurt- och gurkröran, enligt metoden att riva gurka, salta det rivna och låta gurkan och yoghurten stå i kaffefilter en halvtimme för att släppa ur sig vätska. Suck.

För tio år sedan var det svårt att hitta tillräckligt tjock matlagningsyoughurt i affärerna och då var den där yoghurt i kaffefilter-metoden nästan nödvändig, men i dag finns den krämiga och feta varianten till och med laktosfri. Den har befriat en från en ganska lång väntan i köket.

Så var det gurkan. Flera bekanta gör helt enkelt en boll av den rivna gurkan och kramar ur vattnet med händerna, men vill man ha gurkraspet riktigt torrt och inte har tillräckligt med kraft i armar och händer tar man till handduken. Plocka alltså fram en ren kökshandduk, riv gurkan i en hög mitt på och tvinna sedan handduksändarna åt var sitt håll så att allt ser ur som en jättekaramell med en gurkboll i mitten. Tar inte en halv timme. Tar tio sekunder. (Handduken blir som ny efter en sväng i tvättmaskinen.)

Ett annat snabbtips är att strunta i att skålla en tomat i taget i ändan på en gaffel om man ska koka mycket soppa eller bara annars behöver ha skalet av några kilo. Koka upp mycket vatten i en stor kastrull, skär snitt i tomatskalen och vippa hela lasset i kastrullen med en gång. När vattnet börjar koka igen kan du börja kolla i kastrullen. Om  bara några minuter har skalet släppt tillräckligt på nästan alla tomater för att de ska kunna skalas. Fiska upp med stor hålslev i stället för att jaga omkring med sked eller gaffel. Och har du superbråttom eller bara annars kort stubin: koka upp vattnet i vattenkokaren först och häll i kastrullen så slipper du vänta på att din kanske långsamma kokplatta ska få igång bubblet på egen hand.

Slow food i all ära, men vissa moment kan man lugnt sätta lite fart på i köket. När man vet att det inte tar hundra år att få till maten kanske man också ids laga sådan lite oftare, för hellre hör man vattenkastrullen bubbla och stekpannan fräsa än mikron plinga. Eller?

Har du tips för snabbare matlagning att dela med dig av? Låt höra då!