Det var argumenteringen i både marknadsföringen och förordet som fick mig att haja till. Antony Worrall Thompsons bok med mat som passar diabetiker talade om att  recepten inte bara är hälsosamma utan också delikata. Ja? Och? Upp med handen nu: Hur många är genuint övertygade om att mat baserad på grönsaker, fullkornsprodukter och växtfetter inte är riktig mat?

Konstigt att den där grundattityden (att mat som bygger på grönsaker är menlös, tråkig eller rent äcklig) poppar upp på så många ställen. Hur kan det komma sig att barn måste mutas till att äta grönsaker och att vuxna vägrar röra vegetariska rätter? Eller att en kock som Worrall Thompson verkar häpen över att det fanns en stor värld av smaker bortom grädden och smöret? Det är ju trots allt ett tag sedan de etniska köken landsteg i Finland och många av dem bygger på grönsaker, rotsaker och frukter. Borde inte de flesta redan ha utsatts för goda exempel på grönsaksanvändning i köket?

Det är ju trots allt ett tag sedan de etniska köken landsteg i Finland.

Skoltidens vegetariska mat bestod alldeles för ofta av mjölsås med konserverade champinjoner i och var definitivt ohälsosammare och fetare än den leversås med morot som serverades så karriären som vegetarian kom av sig innan den ens börjat. Nu är läget ett annat – också om man råkar avsky selleri och vara allergisk för oliver finns ett otal andra hälsosamma och goda ingredienser kvar att välja mellan.

Alla vet redan att det inte räcker med bara ketchup på makaronerna om man ska påstå att man ätit tillräckligt många portioner grönt under dagen, men hur ska man lyckas klämma i barn och motvilliga vuxna de där fem nävarna grönsaker, frukt och bär per dag? Jo, genom mutor.

För några månader sedan skrev brittiska forskare i en vetenskaplig tidskrift om sin undersökning Eating for Pleasure or Profit. Forskarna utsatte barn för att äta grönsaker under olika förhållanden och kontrollerade sedan hur vanligen grönsaksovilliga barn uppförde sig efter studien. Och överraskningars överraskning: När de barn som belönats materiellt eller socialt för att klämma i sig kaninmaten lyckades fortsätta att ta för sig av grönsakerna också efter studien, falnade intresset hos dem som bara utsatts för vitaminerna utan någon belöning. Ingen hade sagt ”Tack, det var bra gjort!” och då var det liksom ingen idé med det hela i längden.

Det blir förstås en familjeangelägenhet att glömma piskan och ta fram moroten – om man nu kan kalla det en morot att utlova glass som dessert efter att zucchinin betats av.

Hur som helst – hälsomat måste inte vara tråkmat. För att bevisa det tycker jag att du ska dela med dig och skriva in ett enkelt grönsaksmättat recept här under, ett som du gillar själv förstås.