Chilin vann 6–0. Det är ingen idé att förneka nederlaget. Eldkvastar stod ur öronen. Ögonen rann som Niagaras vattenfall, men kryddan var i alla fall närodlad. Närmare bestämt bor den för tillfället i ett aningen dragigt fönster inomhus efter en ganska het sommar i växthuset. De två plantorna i sina alldeles vanliga lerkrukor är ganska späda och vingliga till fysiken, men som vanligt kan fysisk bräcklighet dölja en förvånande inre styrka. Finare julblomma har förresten kanske aldrig funnits i hushållet. De blanka chilifrukterna glöder. Till allas överraskning har nu också en liten vit blomma trotsat vintern och spruckit ut.
På matmässan tidigare i höstas skakade chiliguruna bara på huvudet.
Orsaken till eldstormen i munnen var att ingen vet vad det är för en sort mor och son odlat. Det stod ”chili” på lappen i krukan och vi fattade inte att fråga efter sort av odlaren. På matmässan tidigare i höstas skakade chiliguruna bara på huvudet. Det finns hundratals möjligheter och det är svårt att förutsäga chilins styrka om man inte vet vad plantan heter.
Chilin är en bedräglig krydda. Den luktar inte och smakar egentligen inte i sig själv, men kan ändå skapa en känsla av eld. Det är ämnet capsaicin som är boven. Dess kemiska form gör att molekylerna fixar att haka fast vid smärtreceptorerna i munnen och skicka varningssignaler till hjärnan. Och svetten rinner. Den ovana rusar efter vattenkannan för att släcka elden, men den härdade klämmer munnen full med bröd. Det fettlösliga capsaicinet neutraliseras bäst av proteiner och kolhydrater: bröd, mjölk och youghurt brukar rekommenderas, men en väninna säger att vindruvor också lindrar obehaget.
Capsaicinets egenskaper utnyttjas långt utöver de kulinariska effekterna. De blandas i smärtlindrande hudsalvor, används som dopning inom ridsport och ingår i pepparsprej.
Den senaste överdoseringen var ett resultat av att vilja ta reda på kraften i just de här hemodlade centimeterlånga frukterna. Kokade alltså pasta i en kastrull och värmde lite rybsolja med skivad vitlök och några smulor chili i en annan. Några smulor alltså, typ fyra. Och det var väl typ två för många. Så nu vet vi det. Woooh! I en månad eller så tänker jag betrakta odlingen som juldekoration. Sedan kan januari utlysas till indisk månad eller thaiperiod i köket och då kan vi mäta krafterna igen.